Marknadsliberalism med patos

Få personer har betytt så mycket för den klassiska liberalismen i Sverige som nationalekonomen Sven Rydenfelt. Genom ett livslångt engagemang för de genuint liberala idéerna har Rydenfelt sett till att liberalismen haft en röst i Sverige även i tider då den överväldigande majoriteten av intellektuella hyllat socialismen och den starka staten.

Trots att Rydenfelt under årtionden kämpat i ensamhet och stark motvind märks ingen bitterhet i de artiklar som är samlade i boken Om företagarmiljöns förgiftning. Artiklarna som framförallt är hämtade från sent åttiotal och framåt karaktäriseras tvärtom av envis förvissning om att marknadsekonomins fördelar går att göra begripliga för de flesta människor.

Denna förvissning är inte obefogad. För var och en som läser Rydenfelts bok står det klart att marknadsekonomins principer inte behöver vara krångliga eller abstrakta. Den tes som återkommer i flertalet av Rydenfelts artiklar är enkel, att företagaren eller entreprenören om man så vill är drivkraften bakom allt ekonomiskt framåtskridande. För att entreprenören skall kunna verka och de grödor hon sår skall växa sig starka krävs det dock att den miljö hon verkar i är gynnsam. Det är enligt Rydenfelt inte fallet i dagens Sverige. Genom att reglera marknaderna och överbeskatta frukterna av entreprenörernas ansträngningar har vi tvärtom förgiftat vår företagarmiljö.

Tesen är enkel och lättbegriplig, ja rent av trivial. Och just däri ligger Rydenfelts skicklighet, att få sina egna teser att förefalla självklara.

Utöver Rydenfelts goda pedagogiska förmåga bör varje läsare lära av den starka kopplingen till aktuella händelser och enskilda människors öden som hela tiden finns i artiklarna. När man läser Rydenfelt inser man att han drivs av ett starkt patos för de människor han ser drabbas av det dåliga företagsklimatet, den arbetslöse och den strävsamme företagaren.

Det finns en allt för utbredd tendens bland marknadsekonomins förespråkare att tala i termer av tillväxttal, inflationsprocent och budgetunderskott och allt för lite om individer. Något som hotar att fjärma vanliga människor från marknadsekonomi och kapitalism då de tror att det endast handlar om abstrakt statistik och inte om att värna den enskildes blomstring.

Jag vill också passa på att prisa Rydenfelts litterära kvalitéer. Allt för många är de debattartiklar som präglas av kanslispråk och knastertorr svenska. Så är aldrig fallet med en artikel som bär Rydenfelts signatur. Här formligen sprudlar det av skrivarglädje. Författaren gödslar med liknelser, målande beskrivningar och passande anekdoter. En av mina absoluta favoriter är den lilla berättelse som inleder artikeln "Misteln och välfärden".

"Misteln, denna enligt folktron heliga och lyckobringande växt, är i Sverige ytterligt sällsynt. I Lunds botaniska trädgård fanns ännu för några år sedan ett exemplar, vars utveckling jag följde med intresse. Det är en parasitväxt, och värdträdet var en liten asp. Tydligen tålde trädet en hel del utsugning, och under många år syntes snyltgästen och värden leva i högönsklig välmåga. Båda växte hela tiden, och samboförhållandet föreföll lyckligt. Men så småningom stannade aspen upp i växten, medan misteln enligt en inbyggd automatik fortsatte att växa okontrollerat."

I denna bok finns också klassiska artiklar, där Rydenfelt långt före alla andra skjuter bostadspolitiken i sank, utmanar radio- och TV-monopolet, avslöjar miljörörelsens domedagsmyter, attackerar EU ur liberal synvinkel. Här får vi också läsa när Rydenfelts förutspår det svenska kronförsvarets misslyckade två månader före kronans fall, och hur han 1956 förklarar hur Sovjetunionen så småningom skulle komma att rämna inifrån.

Just på grund av Rydenfelts klarsyn blir man lite förvånad över den sista artikeln, där han försvarar Göran Persson mot borgerlig kritik av Kina-besök och hans ekonomiska kamrersgärning. Visserligen är denna totala frihet från partipolitiska hänsyn välgörande med Rydenfelt, men Perssons beröm av Kinas terrorregim kan inte ursäktas och åtstramningspolitiken har inte varit ett steg mot ett gott företagsklimat, utan ett sätt att få budgeten att gå ihop, inte minst genom skattehöjningar.

Men detta förtar inte intrycket att Rydenfelts bok är mycket läsvärd och är en god inspirations- och kunskapskälla för varje sann liberal.