En skitbra hemsida!

"Vi ska hjälpa Socialdemokraterna - Vi ska hjälpa dem liksom repet hjälper den hängde att bli hängd!" Lenin

"I Iran håller man med pedantisk noggrannhet att bygga ett demokratiskt väsen" Olof Palme

Det är INTE som att blanda LITE gift i maten! det är att vara mänskligt lojal!! Att ta det bästa av något kan aldrig bli "gift"... JAg håller med Ung socialliberalist till fullo! (även om jag håller mig utanför partipolitik) Att blanda i LITE gift i maten är översättningen till genmodifiering!!!

Jag besökte Liberal Ungdom:s debattsida (www.luf.se) och möttes av en närmast hatisk inställning till klassiskt kristna värderingar. Nivån är tidvis ungefär lika hög som hos RFSL.

Jag diskuterade bla den ateistiska domonansen i skolundervisningen och blev beskylld för att vilja påtvinga människor en kristen tro. Jag som kristen är ju självklart ond, intolerant, reaktionärm, mörkerman.

Den närmast hatiska intällningen till det som avviker från den "politiskt korrekta" sekularism gör det nästan outhärdligt att debattera. Att dett dessutom är denna föraktfulla syn på kristna värderingar som dominerar övriga samhället gör en nästan mörkrädd...

Liberaler säger sig stå för religionsfrihet. I LUF:s fall verkar det närmast vara en frihet FRÅN religion. Kristdemokraterna, som av LUF beskylls för att vilja införa någon slags religiös lagstiftning, är ju faktiskt mer religionsfrihetsvänliga än folkpartisterna. Notera att det svenska KD jämfört med sina utlänsak systerpartier (iaf officiellt) står för en yttersy mesig linje och kan på sin höjf uppfattas som ett mindre anti-kristet alternativ. Det finns ju som bekant bara ett parti som vill göta upp med den vänsterliberala flumkulturen: sverigedemokraterna.se

Eller varför inte skippa båda giften - dvs både socialism och liberalism? http://www.konservatism.cjb.net/

Varför inte ta det bästa från de båda ?

"Varför inte blanda in LITE gift i maten" kan det där översättas till...

...Varför inte ta det bästa från de båda ?

God eftermiddag gott folk! Eftersom jag tydligen drabbats av någon elakartad form av förkylning (som utan tvekan läkemedelskapitalisterna är skyldig till!), har slut på whiskyn (inget kan bota en förkylning som en god Islay eller Speyside) och har allmänt tråkigt avser jag att slå ihjäl lite tid (och förhoppningsvis några illa grundade vänsterargument). Det är Tobinskatter som faller under luppen och skall synas i sömmarna.

Bakgrunden är att det under senare tid har höjts en del röster för återinförande av regleringar av de finansiella marknaderna i allmänhet och över valutamarknaden i synnerhet. Speciellt populär som reglering är så kallade Tobinskatter. Förespråkande av regleringar av de finansiella marknaderna är förvisso inget nytt. Sådant förekommer alltid i vänsterleden där de finansiella marknaderna vanligen uppfattas som onda och dumma. Tobinskatter förespråkas framförallt av en organisation som kallar sig Attac. Jag skall försöka låta bli att säga vad jag anser om den organisationen. Det faktum att den är skapad av franska fackföreningar säger egentligen allt om den.

Nåväl, luta er tillbaka och spänn fast er. Hoppas att ni har bokat sittplats ty detta blir en lång resa. Nu bär det av in i valutamarknadens dunkla skrymslen och djupa mysterier där jag förhoppningsvis skall kunna tjänstgöra som er guide och likt en ficklampa skingra mörkret och sprida lite ljus. Valutateori är klurigt. Mycket klurigare än det kanske ter sig vid första anblicken. Jag skall dock fatta mig enkelt och lättförståeligt. Följande text är rätt lång och lite ostrukturerad beroende på att jag har skrivit den väldigt snabbt och utan att läsa igenom och redigera. Kanske är jag lite väl omständlig och kanske upprepar jag vissa saker. Men ni får banne mig ursäkta, jag gör ju detta gratis! ;-) En del begrepp som kanske inte ingår i var mans vokabulär förklaras i noter. Längst ned finns en referenslista. Teoriinslagen i texten har inga källhänvisningar eftersom de baseras på gängse ekonomisk teori. De kan verifieras genom att slå upp vilken bok i ämnet som helst.

Vad är Tobinskatt?

Först några ord om vad Tobinskatt är. 1978 presenterade James Tobin (James Tobin belönades med Nobelpriset i ekonomi 1981) förslaget som idag är känt som Tobinskatt (Tobin själv kallade inte förslaget för Tobinskatt, den beteckningen har tillkommit i efterhand). Tobin förespråkade en global skatt på valutatransaktioner. Han anförde två anledningar till varför det skulle vara motiverat med en sådan skatt. För det första menade han att Tobinskatt skulle minska volatiliteten [1] i växelkurserna och därigenom medföra ökad makroekonomisk effektivitet med en stabilare och hälsosammare ekonomisk tillväxt och utveckling. För det andra menade han att Tobinskatt skulle dra in stora skatteinkomster som skulle kunna användas för att stödja tillväxt och utveckling i världen.

Tobinskatt är en skatt på bruttotransaktioner innebärande att skatten betalas två gånger av investeraren, en gång när investeraren köper och en gång när investeraren säljer. Det blir dubbel beskattning till en fast skattesats. Konsekvensen av det blir att ju kortsiktare placeringshorisonten är, desto hårdare slår Tobinskatten. Ett litet exempel kan illustrera effekten av Tobinskatt. Ponera att Tobinskattesatsen är 0,1 procent och att den inhemska årliga räntan är 5,0 procent. Om vi nu håller den utländska tillgången i ett år måste den utländska räntan på valutan ifråga vara minst 5,2 procent för att neutralisera effekten av Tobinskatten, det vill säga för att göra investering utomlands lönsam. Om vi håller den utländska tillgången i en månad måste den utländska räntan vara minst 7,4 procent för att det skall löna sig. Om vi håller den utländska tillgången i en dag måste den utländska räntan vara 77 procent. Det är därmed lätt att förstå att en Tobinskatt effektivt skulle stänga av kortsiktig valutahandel.

Varför Tobinskatt?

De som förespråkar Tobinskatt (framförallt diverse stenkastande huliganer) menar att omsättningen på valutamarknaden (eller kapitalflöden mellan länder) har ökat kraftigt under 1990-talet till följd av liberaliseringar och avregleringar av de finansiella marknaderna och att detta är ont. Samtidigt som kapitalflödena har ökat kraftigt har vi under 1990-talet bevittnat ett antal allvarliga valutakriser i en del länder; Mexiko, Asien, Ryssland och senast Brasilien. Tobinskattens förespråkare tycker sig se ett klart samband mellan dessa valutakriser och avreglering av de finansiella marknaderna och den ökande omsättningen på valutamarknaden. Med Tobinskattens hjälp skall volatiliteten minskas och därmed skall ökad stabilitet uppnås. Vi skall få en sundare och stabilare ekonomisk tillväxt och utveckling där valutakriser skall undvikas (eller i varje fall minskas).

Har volatiliteten ökat?

Under 1990-talet har kapitalflödena ökat kraftigt. Anledningen till den kraftiga ökningen är för det första liberalisering och avreglering av de finansiella marknaderna som gör att kapital kan flyta lättare mellan länder. För det andra beror den kraftiga ökningen av omsättningen på valutamarknaden på att vi övergav fasta växelkurssystem och började använda flytande växelkurssystem istället. Detta skapade ett stort behov av hedging [2] med resultatet att omfattningen av hedging och därmed omsättningen på valutamarknaden ökade kraftigt.

Den dagliga omsättningen på valutamarknaderna är omkring 1 800 miljarder USD per dag. Denna omsättning härrör till omkring 2-3 procent från handel med varor och tjänster. Resterande 97-98 procent härrör från finansiella investeringar av olika slag. Är det då så att 97-98 procent av omsättningen är onödig och/eller skadlig? Nej, så är definitivt inte fallet. Den övervägande delen av omsättningen utgörs av hedging.

Bland förespråkarna för kapitalregleringar brukar det hävdas att endast en liten del av den totala omsättningen är nödvändig. Jag har sett uppgiften fem procent framhävas. Resterande del, hävdas det, utgörs av spekulation och är onödig. Vanligen sätts även likhetstecken mellan orden "onödig" och "skadlig", vilket är språkvetenskapligt regelvidrigt.

Den överväldigande delen av vad regleringsförespråkarna kallar "spekulation" utgörs av hedging vilket definitionsmässigt är raka motsatsen mot spekulation.

Vad skulle vara poängen med att införa Tobinskatter? Förespråkarna för Tobinskatter menar att avregleringarna av de finansiella marknaderna har lett till enorm ökning av omsättningen på valutamarknaden. Denna enorma explosion av valutahandel uppfattas som ett hot. Tanken är att högre omsättning ökar volatiliteten i valutakurserna vilket ökar risken för valutakriser. Målet är att minska kortsiktig valutahandel för att på så vis minska volatiliteten och därmed öka stabiliteten.

Den första invändningen jag (liksom de flesta andra ekonomer) skulle ha mot den argumenteringen är att det inte finns några bevis för att volatiliteten faktiskt har ökat. Dylikt påstående har egentligen inte stöd i ekonomisk teori eftersom ökad omsättning minskar volatiliteten. Ser vi till empirin hittar vi heller inget stöd för tesen att avreglering av valutamarknaderna har ökat volatiliteten. Kapitalet har blivit avsevärt mer lättrörligt under 1990-talet till följd av liberaliseringarna av de finansiella marknaderna. Har kapitalets ökade rörlighet medfört större svängningar i valutakurserna? Låt oss titta på hur utvecklingen under 1970-, 1980- och 1990-talet.

Standardavvikelse av förändring per månad - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Årtionde - - - - - DEM/USD - - - - YEN/USD - - - - - GBP/USD 1970 - - - - - - - - - 3,4 - - - - - - - - - - - 3,2 - - - - - - - - - - 2,8 1980 - - - - - - - - - 3,6 - - - - - - - - - - - 3,5 - - - - - - - - - - 3,6 1990 - - - - - - - - - 3,3 - - - - - - - - - - - 2,9 - - - - - - - - - - 3,5

Medelvärde för förändring per månad - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Årtionde - - - - - DEM/USD - - - - - YEN/USD - - - - GBP/USD 1970 - - - - - - - - - - 2,5 - - - - - - - - - - - 2,0 - - - - - - - - - - 2,1 1980 - - - - - - - - - - 2,9 - - - - - - - - - - - 2,8 - - - - - - - - - - 2,8 1990 - - - - - - - - - - 2,4 - - - - - - - - - - - 2,3 - - - - - - - - - - 2,5

Källa till tabellen: De Grauwe, P, 1996, International Money, Oxford University Press, Oxford

Som framgår av tabellen ovan ser vi endast mycket små skillnader i graden av svängningar mellan valutakurser under dessa tre årtionden. Vi ser faktiskt en svag minskning i graden av svängning under 1990-talet jämfört med 1980-talet. Av detta kan vi dra slutsatsen att den högre graden av rörlighet av kapital som skedde under 1990-talet inte förefaller ha medfört högre svängningar av valutakurser. Därmed finns alltså inget stöd för att avregleringar av de finansiella marknaderna ökar svängningarna i valutakurserna och därmed heller inget stöd för att vi bör återinföra regleringar för att minska kapitalets rörlighet i syfte att minska volatiliteten. Regleringar har ingen långsiktig effekt på volatilitet.

Det finns således föga empiriskt stöd för att volatiliteten har ökat på valutamarknaderna. Det finns även föga anledning att tro att Tobinskatt skulle vara framgångsrik när det gäller att minska volatiliteten. Den kommer troligen att minska omsättningen, framförallt kortsiktiga valutatransaktioner, men det innebär inte att volatiliteten minskar. Volatiliteten är inte positivt korrelerad med omsättningen.

Nå, det finns således föga empiriskt stöd för att volatiliteten i växelkurserna faktiskt har ökat. Än mindre att sådan ökning skulle bero av avregleringar av de finansiella marknaderna. Därmed finns alltså föga anledning att införa Tobinskatter. Men låt oss fortsätta och anta att vi ändå skall införa Tobinskatter. Finns det någon grund för att förmoda att Tobinskatter skulle vara effektiva i den bemärkelsen att de skulle minska volatiliteten och stabilisera växelkurserna?

Transaktionskostnader

Införande av Tobinskatt skulle öka transaktionskostnaderna. Transaktionskostnader tenderar att ha en hämmande effekt på handel. Hur ser det historiska sambandet ut mellan transaktionskostnader och volatilitet? Svaret är att det inte finns något sådant samband. Generellt sett kan vi inte finna en empirisk länk mellan transaktionskostnader och volatilitet. Om vi går tillbaka i tiden lite grand var transaktionskostnader högre än idag men trots det kunde vi observera fluktuationer i kapitalflöden och priser. Under senare år har transaktionskostnader fallit för aktörer på de finansiella marknaderna utan att det har medfört någon ökning av volatiliteten.

Ökande transaktionskostnader till följd av Tobinskatt skulle dock få en del icke önskvärda effekter. Om detta redogörs nedan under "Invändning mot Tobinskatt".

Har finansiella transaktioner en destabiliserande effekt?

Tobinskattens förespråkare hävdar att huvuddelen av alla finansiella transaktioner utgörs av spekulation och är onödiga. Bland dem som förespråkar Tobinskatter (eller andra former av regleringar av valutamarknaderna) vanligtvis har som utgångspunkt är att omkring 95 procent av alla valutaflöden utgörs av spekulation och är både onödig och skadlig. Attac hävdar exempelvis att endast fem procent av den dagliga omsättningen på valutamarknaden är nödvändig för att betala för varor och tjänster. De resterande 95 procenten sägs utgöras av spekulation. Attac är inte ensamma om att uppfatta kortsiktig valutahandel som ond, onödig och osund spekulation.

Lyons (2000) har skattat att 80 procent av det dagliga flödet utgörs av hedging. Hedging är egentligen raka motsatsen mot spekulation. Hedging vidtas just för att undvika spekulation. Således kan vi snabbt konstatera att Attac har fel när de hävdar att 95 procent av det dagliga flödet utgörs av spekulation. Tvärtom är det alltså så att huvuddelen av det dagliga flödet utgörs av hedging som är åtgärder för att undvika spekulation.

När det gäller spekulation är det inte självklart att kortsiktig spekulation har en destabiliserande effekt. I en berömd text från 1953 argumenterar Milton Friedman (Nobelpris i ekonomi 1976) att spekulation omöjligen kan ha en destabiliserande effekt eftersom det skulle krävas att investerarna är irrationella. Det skulle krävas att investeraren köper dyrt och säljer billigt och den investerare som beter sig så lär inte bli långlivad. Friedman menade därför att spekulation omöjligen kan ha en destabiliserande effekt eftersom investerare är rationella. Irrationella investerare drivs ut och vi håller oss i jämvikt.

När det gäller Friedmans invändning skall dock sägas att den inte är okontroversiell. Det är möjligen så att det finns flera jämviktspunkter. Om detta tvistar di lärde och det är en alldeles för avancerad diskussion att gå närmare in på här men i korthet innebär det att om det finns fler än ett jämviktsläge kan marknaden fastna i ett jämviktsläge som är ofördelaktigare än ett annat. Eftersom det är ett jämviktsläge kommer marknaden inte därifrån av egen kraft utan måste knuffas därifrån av staten. Idén om flera jämviktspunkter kommer ursprungligen från en känd brittisk ekonom vid namn John Maynard Keynes. Om Keynes hade rätt och det är så att vi har flera jämviktspunkter åker Friedman ut.

Dellas & Stockman (1993) argumenterar att det inte är förekomsten av kapitalkontroller som är avgörande utan investerarnas fruktan för kapitalkontroller. Om regeringen i ett land planerar att införa en kapitalkontroll, drabbas investerarna av panik och rusar mot utgången för att skynda sig ut medan den fortfarande är öppen. Det är det som skapar kapitalflykt när det blåser upp till storm på valutamarknaden. Investerarna tror då att regeringen kommer att införa kapitalregleringar och de drar sig ur. Därmed uppkommer kapitalflykt som spär på problemet. Dellas & Stockman menar att om regeringar bara kan övertyga investerarna om att de inte tänker införa kapitalkontroller är det troligt att investerarna stannar kvar och rider ut stormen. Det är alltså investerarnas förtroende för regeringen som är avgörande. Regeringen behöver alltså inte införa regleringar för att förmå investerarna att stanna kvar. Allt regeringen behöver göra är att övertyga investerarna om att regleringar inte kommer att införas. Om regeringen lyckas med det uppkommer ingen kapitalflykt. Dellas & Stockman går alltså på Friedmans linje och inte på Keynes linje.

Min uppfattning är att Dellas & Stockman har delvis rätt. Tveklöst är förtroendet för regeringen av viktig betydelse för om investerarna sitter still i båten eller inte. Om det är troligt att regeringen kommer att införa kapitalkontroller blir det tveklöst rusning mot utgången. Men frånvaron av kapitalkontroller är inte nödvändigtvis nog för att förmå investerarna att stanna kvar. En investerare letar hela tiden efter alternativ som ter sig mer attraktiva. Om en kris är under uppsegling i ett land och vi har fritt inträde och utträde för investerare finns föga anledning att sitta kvar och vänta ut krisen om det är så att det är möjligt att dra sig ur och gå in någon annanstans där den förväntade avkastningen är högre. Sedan kan investeraren alltid återkomma när krisen har lagt sig.

Invändning mot Tobinskatt

Min huvudinvändning mot Tobinskatter på det teoretiska planet är att de skulle minska effektiviteten på marknaden. Nå, är det så allvarligt? Svaret är att det är allvarligt. Effektiva och väl fungerande finansiella marknader är oerhört viktigt för tillväxt och utveckling. Skatt på finansiella transaktioner (Tobinskatt) skulle inverka negativt på effektiviteten genom att hämma både hedging och arbitragehandel [3].

Arbitragehandel fungerar endast inom gränserna för transaktionskostnader. På valutamarknaden är transaktionskostnaderna mycket låga vilket innebär att arbitragehandel ser till så att en viss tillgång säljer för samma pris överallt. Eftersom valutamarknaden är en väldigt effektiv marknad kan arbitragemöjligheter endast uppkomma under en mycket kort stund. Sedan ser marknadskrafterna till att driva bort möjligheten innebärande att marknaden rör sig tillbaka till jämvikt. Den höga effektiviteten på valutamarkanden medför att arbitragehandel ser till så att en valuta alltid säljer för samma pris överallt.

Tobinskatt skulle inverka negativt på den stabiliserande kraften, arbitragehandeln (genom högre transaktionskostnader), vilket innebär att Tobinskatt skulle ha en destabiliserande effekt på valutamarknaden. Arbitragehandel kallas ibland för spekulation och ibland hävdas det till och med att arbitragehandel är skadligt på något sätt. Detta är fel. Arbitragehandel är en naturlig regulator på marknaden som har en stabiliserande effekt och ser till att samma pris gäller överallt på samma tillgång.

När en investerare går in och arbitragehandlar för att driva valutan tillbaka till jämvikt, har investeraren en placeringshorisont på noll tidsenheter, det vill säga alla transaktioner som investeraren gör genomförs samtidigt.

Samtidigt som Tobinskatt skulle motverka och förhindra den stabiliserande kraften hos arbitragehandel, skulle den även motverka och förhindra hedging. Det hävdas vanligen bland förespråkare av Tobinskatter och andra vänsterinriktade medborgare att omkring 95 procent av alla finansiella transaktioner utgörs av spekulation och är onödig. Detta är fel som vi har sett ovan. Omkring 80 procent av alla finansiella transaktioner utgörs av hedging. Hedging är raka motsatsen till spekulation. Hedging vidtas i syfte att _inte_ spekulera. Hedging har alltså en stabiliserande effekt och är raka motsatsen mot spekulation. Tobinskatt skulle slå mot hedging och minska omfattning av hedging innebärande att spekulation ökar.

Hedging har ökat kraftigt under 1980- och 1990-talen av naturliga skäl. Tidigare hade vi fasta växelkurssystem. I ett sådant system finns inget behov av hedging. När de fasta växelkurssystemen inte visade sig fungera bra, brakade samman och övergavs och vi fick flytande växelkurser, ökade behovet av hedging kraftigt med resultatet att omsättningen på valutamarknaden ökade.

Tobinskatter slår, som vi har sett ovan, hårdast mot kortsiktiga valutatransaktioner. Det kanske inte låter så allvarligt men det innebär att vi drar ur likviditeten ur systemet. Vi ökar transaktionskostnaderna och försämrar effektiviteten på markanden. Det kan få allvarliga konsekvenser.

Praktiska problem

De teoretiska invändningarna talar enligt min uppfattning tydligt och kraftigt emot att Tobinskatter bör genomföras. Om dessa invändningar kombineras med de praktiska problem Tobinskatter skulle möta om vi försöker införa dem, framstår Tobinskatter som rena vansinnet.

Ett problem som skulle möta oss vid genomförande av Tobinskatter och som kanske är det mest uppenbara och allvarliga är att Tobinskatt för att det skall fungera och ha någon mening måste införas globalt. Världens samtliga länder måste samarbeta och vara överens om hur skatten skall tas ut, vad den skall omfatta, hur hög skattesatsen skall vara, etc.

Med tanke på hur världen ser ut framstår det inte som särskilt troligt att världens alla länder skall kunna enas om något sådant. Länderna skulle hamna i fångarnas dilemma. Varje enskilt land vinner på att inte samarbeta då det skulle attrahera stora mängder kapital. Det skulle räcka med att något land inte går med på Tobinskatter så kommer det inte att fungera. Denna frestelse blir troligen alltför stor för länderna och samarbete kommer inte att uppnås. Tobin insåg detta problem redan i sin artikel från 1978 och angav som förslag till lösning att de enskilda länderna tillåts behålla skatteinkomsterna från skatten. Detta löser dock inte problemet utan ändrar endast dess karaktär till att bli en strid om skattesatsen.

Andra problem är att Tobinskatt skulle bli nära nog omöjligt att administrera och kontrollera att det efterföljs. Investerare har genom historien uppvisat stor innovationsförmåga när det gäller att ta sig runt problem och regleringar och de kommer troligen att finna sätt att ta sig runt Tobinskatt genom diverse finansiell innovation.

Att bekämpa symtomen istället för sjukdomen

Användande av Tobinskatt för att motverka valutakriser är att angripa symptomen istället för åkomman som orsakar symptomen. Valutakriser är endast symptom på att allt inte står rätt till i ekonomin. En valutakris har flera orsaker och den kan nog inte förhindras endast genom en skatt på valutatransaktioner som skall motverka kortsiktig valutaspekulation. Om valutakriser skall undvikas är det mer motiverat att ta itu med den politik som resulterade i krisen istället för att införa en skatt. Problemen som resulterar i en valutakris ligger oftast i den förda politiken och att denna är osund. Problem med en osund politik kan inte lösas via införande av en skatt. Valutakriser uppkommer på grund av osund politik. Lösningen för att undvika valutakriser är därmed att ta itu med den osunda politiken, inte att införa en skatt. Kapitalflykt är inte något ont i sig. Det är ett naturligt fenomen som signalerar att allt inte står rätt till i ekonomin.

Kriser är sedan inte endast av ondo, kanske inte ens till övervägande del av ondo. Den store ekonomen Joseph Schumpeter (allmänt betraktad som 1900-talets största ekonom vid sidan av Keynes) menade att ekonomiska kriser är som en kall dusch, det kan upplevas obehagligt men det har en välgörande effekt och medför ett uppvaknande. Under en kris uppdagas och löses problem. Dåliga och icke livskraftiga företag rensas ut och bereder plats för nya. När det gäller valutakrisen i Asien uppdagade den ett fullständigt ruttet banksystem i flera av de asiatiska länderna. Sett med Schumpeters ögon är kriser alltså inte något negativt; tvärtom.

Slutsats och avslutning

Förespråkare av Tobinskatt verkar inte ha situationen fullt klar för sig. För det första utgörs huvuddelen av alla finansiella transaktioner inte av skadliga transaktioner; tvärtom. Tobinskatter skulle alltså även fälla de oskyldiga och de välgörande. För det andra finns inget stöd för att de ökade kapitalflödena har ökat volatiliteten i växelkurserna. För det tredje finns inget stöd för att ökande transaktionskostnader via Tobinskatt skulle minska volatiliteten. För det fjärde skulle Tobinskatt medföra effektivitetsförsämring av de finansiella marknaderna innebärande att de fungerar sämre. För det femte är Tobinskatter omöjliga att få att fungera i verkligheten.

Väl fungerande finansiella marknader är livsviktigt för tillväxt och utveckling och därmed för ökning av välståndet. Det var först efter att finansiella marknader hade börjat utvecklas på allvar som tillväxten och utvecklingen kom igång i Europa och industrialiseringen tog fart. Det är först efter att finansiella marknader har etablerats och fungerar väl som tillväxt och utveckling tagit fart i u-länder och de u-länder som saknar väl utvecklade och väl fungerande finansiella marknader kommer inte igång.

Vi bör sålunda inte göra någonting för att hämma de finansiella marknadernas effektivitet eftersom de har en synnerligen välgörande funktion i samhället. Tvärtom bör vi göra allt som står i vår makt för att få dem att fungera så bra som möjligt. Ingrepp på och försök till regleringar av de finansiella marknaderna löper en överhängande risk att förvärra situationen snarare än att förbättra den. Det är även den lärdom historien har lärt oss.

Jag är mycket skeptiskt inställd till Tobinskatter (om det inte har framkommit tidigare). Jag tvivlar på att de kan fungera bra och även om de fungerar bra tvivlar jag på att de problem de riskerar att medföra är mindre än de problem de löser. Medicinen riskerar med andra ord att leda till en allvarligare sjukdom än den som den botar (om den botar). Det är inte troligt att medicinen lindrar symptomen och den fördriver definitivt inte sjukdomen. Istället leder medicinen till biverkningar som kan visa sig vara ännu allvarligare än sjukdomen.

Noter

1 Volatilitet i detta fall kan sägas vara fluktuationer (svängningar upp och ned) i växelkurser och kapitalflöden. Till den statistiskt bevandrade kan sägas att volatilitet är samma sak som standardavvikelse. I finansteori är det ett mått på risk.

2 Hedging är ett sätt att minska risken genom att sälja en tillgång och samtidigt köpa en annan. Exempelvis köpa amerikanska dollar och sälja svenska kronor. På valutamarknaden används hedging för att minska valutarisken. Det kan sägas vara en försäkring mot förändring i växelkurserna. Sådant ägnar sig exempelvis svenska företag åt när de gör affärer i andra valutor. Företag vill inte spekulera och ta valutarisken utan väljer att säkra så mycket som möjligt med hjälp av hedging. En perfekt hedge ger en riskfri portfölj.

3 Arbitrage innebär att investeraren köper en tillgång på en marknad till ett lägre pris och säljer den på en annan marknad till ett högre pris. En arbitragemöjlighet innebär att det föreligger en vinstmöjlighet utan risk och utan nettoinvestering.

Referenser

Dellas, H & Stockman, A, [1993], "Self-Fulfilling Expectations, Speculative Attack, and Capital Controls", Journal of Money, Credit, and Banking 25, s 721-730

Friedman, M, [1953], "A Case for Flexible Exchange Rates", ur "Essays in Positive Economics", Chicago, University of Chicago Press

De Grauwe, P, [1996], "International Money", Oxford University Press

Lyons, R K, [2000], "Microstructure Approach to Exchange Rates", MIT Press, Cambridge

De Grauwe, P, [2000], "Controls on Capital Flows", Journal of Policy Modeling, Vol 22, Nr 3, s 391-405

Tobin, J, [1978], "A Proposal for International Monetary Reform", Eastern Economic Journal 4, s 153-159

Jag har en fråga till er om ligger bakom denna sida. Har ni någonsi tänkt på att alla människor har olika bakggrund, alltså alla har vi haft olika uppväxt och omgivning som format oss som individer. Detta medför att vi alla har olika utgångslägen i tävlan om utbildning och välavlönade arbeten. För att ge ett exempel: Tänk er en tjej eller en kille som vuxit upp i ett missbrukar hem, han/hon har kanske i princip dagligen blivit kränkt på något vis av sina föraäldrar, alltså de som står en närmast som liten de som barnen älskar över allt annat . Hur tror ni att denna personen kommer att utvecklas i skolan och det övriga livet? Vanligen medför denna sortens uppväxtförhållanden problem i skolan och i det sociala livet. Troligen blir det ingen vidare utbildning efter det att gymnasiet är avklarat. Vad medför då detta? Jo om denna människan nu får ett arbete blir det troligen ett med tämligen usel lön, låt säga 12000 före skatt. Vad tror ni detta räcker till? Jo en hyra på ca 3000kr mat ca 3000kr. Då finns ca 2000 kronor kvar i månaden att leva på . Ponera nu att det rör sig om en ensamstående mamma. Alltså skall dessa 2000kr räcka till kläder och godis och annat som mammor brukar ge sina barn. Hon kommer inte att ha möjlighet att få något över till nöjen som många av oss tar för givet. Skull nu sammhället vara uppbyggt utan skatter skulle hon visserligen få ut sina tolv tusen. Men vad händer om hon nu skulle bli arbetslös och inte få någon inkomst alls? Hur skulle hon då kunna betala nödvändiga utgifter som sjukförsäkring, skola till sitt barn osv? Var tror ni det sociala skyddsnätet tar vägen?

Skulle vara intressant med synpunkter på information jag lagt ut på nätet om vissa gigantföretags sätt att slipa konkurrens för att ta ut överpriser: www.braas.lovesmoney.com

Redaktionen måste ha Sveriges sämsta smak... Svenska kriminalfilmer, progg och ny punk... Spyr på mainstream! Tufft!

USA är ett U-land!!! Leve Portugal!

Att personerna bakom denna sida är så unga och knappast klara med sina studier är inte svårt att förstå. Tids nog kommer nog ni också, gossar, att förstå att det kan behövas lite socialt ansvarstagande och några beslut från statens sida. Ni är socialismens bästa medlöpare, ty ni undergräver den socialt och ekoligiskt ansvarstagande kapitalismen.

ska ni uppdatera snart?

nyliberal, vad tror du om dependancy-theory?

Man måste förstå att nyliberalismen inte är till för en girig elit, utan är ett resultat av det spontana frivilliga samarbetet mellan människor vilket leder till utveckling av såväl ekonomin och välståndet som den enskilde individen.

Till ida & jessie: sidorna kommer t ex att uppdateras denna vecka. Håll utkik!

när uppdaterades era sidor senast?? lägg ut det på sidan!!

Till webbmakarkillen: Det typsnitt jag använder har jag gjort själv och finns alltså inte att få tag i någonstans. Vill du ha mer info, maila till info@magiq.net

Vilket typsnitt använder ni i er meny här på sidan och vart kan jag finna det?

Alltså på knapparna där det står -Artiklar - Tjänster- osv...

Missa inte min senaste artikel på www.nattvakt.com: "Nedvärdering av Johan Norbergs omvärdering av Ayn Rand". För ni är väl nyfikna på hur en verkligt fanatisk Randanhängare egentligen resonerar?

Kolla boksidan! gratis onlineböcker av Bill Persson. Artificiell Advent: En satir om Jesus återkomst som klonad. Interenemy. utspelar sig INNE på internet. Böcker som handlar om frihet.

Genom att låsa in våldtäcktsmän kommer man inte tillrätta med det som får män att bli våldtäcktsmän? Det är de bakomliggande faktorerna man måste satsa hårdare på att komma tillrätta med. Dessutom är det långa fängelsestraff i Texas på sådant som jag trodde ni tyckte att staten inte skulle lägga sig i t.ex. att röka cannabis och ha analsex. De flesta som sitter i fängelse i Texas är inte våldtäcktsmän, eller hur?

Erkänner inte Marknadskraften Geneve-konventionen för mänskliga rättigheter? Är det inte första paragrafen som säger att alla har rätten till sitt liv? I senaste nr. av Marknadskraften hyllas den hårda kriminalpolitiken i Texas. Är ni egentligen liberala eller konservativa???

Stefan, vi ska ha fri invandring därför att alla har lika stor rätt till ditt fina Sverige som dig... Varför skulle invandrarna slå ihjäl varandra?

Alla oseriösa kommentarer kommer att tas bort.. Varför finns då "Weiron i ottan"s kommentarer kvar? Tråkigt att rödingarna inte läser texterna här utan bara spyr ur sig sitt av SVT inlärda hat-propaganda här.

Till Blå:

Varför är det så att de jävla blåingarna alltid ska komma med propaganda (genom ex reklam) även när det inte önskas, dvs ALLTID, ÖVERALLT.

SteFan, du är inte ens värd att besvaras. Samuel

Ditt meddelande

Med anledning av artikeln om den industriella revolutionen, är det någon som vet något/vet var man kan hitta fakta om The moonsociety och deras betydelse för den industriella utvecklingen i England?

Ditt meddelande

Varför är det alltid så att de jävla rödingarna ska komma min sin jävla propaganda även där de inte är önskas?! Döda det röda!

Hej allihopa jag hittade en bra boktjänst som jag tänkte att nån annan också kunde ha nytta av! http://www.hyrenbok.nu

- Vi mördades i den svenska industrin Vi är femhundra per år som blir slaktade som svin I fabrikerna där man suger ut vår märg Och störst av alla mördare är Jacob Wallenberg!

Nu kräver vi hämnd, hör vårt bittra skrik Det hörs genom fabrikerna i varje fabrik Det hörs i vindens sus och i höga furors sång Och det kräver att du gör din plikt och hämnas oss en gång

Och genom maskinerna sjunger vi för er Studera Marx och Lenin och förena er Klass mot klass måste striden stå Och i tysthet ska vi stiga upp och vara med er då

Fri invandring är ni för har jag hört, ja men det låter bra.. Med tanke på att varför ska vi ta in flera personer när vi har problem här som vi kanske borde tänka på först innan vi välkomnar flyktingar å invandrare hit till vårt vackra land? Hela sverige håller ju på att bli en lekplats, där dom får för mycket frihet för dom kommer från så stränga länder, å tar ut sin frihet mer än va dom egentligen kan. vilket skapar problem, men ni vill ändå ta in ännu mera människor. Tänk igenom eran idiologi igen pojkar och flickor, räcker det inte med att det debbatteras om vi ska ha synagoger i stan där invandrare osv får be till allah, när man kan göra det minst lika bra i en kyrka. Och dom/eller deras land lär ju inte betala för betalningen av deras "kyrkor". Vilket vi får göra, i vilket syfte? för att glädja dom ?, vad tjänar vi på det?. Det här landet var bättre förr, alla säger att invandring är nyckeln till sveriges framgång, men jag tycker vi har gott med invandrare som vi har. Och om ni tar in fler å vill förbereda för sveriges nergång, sätt dom åtminstonde i Norrland eller nån öde plats. Så om dom måste ta livet av varandra... så kan dom göra det där uppe i kalhygget.

Krossa Kapitalismen

Hej allihopa jag hittade en bra boktjänst som jag tänkte att nån annan också kunde ha nytta av!

http://www.hyrenbok.nu

Det är jag som är samhällets elit och jag ser fram emot att få styra öve rer när nyliberalismen har blommat ut. Angående de svaga i samhället så måste vi dessvärre göra vissa nerskärningar där (i och med det att staten inte kommer ha några pengar alls i vårt samhälle). Hur skulle samhället se ut om alla var värda lika mycket? befängt. (är denna kommentar oseriös? kommer den att tas bort? ni får förstås ändra den om den inte är politiskt korekt.)

För vi är rappande piloter... AH AH AH

Ditt meddelande för vi e rappande piloter... ah ah ah

Utmärkt, fortsätt så.

Utmärkt, fortsätt så.

Underbar sida, verkligen. Det var era sidor som fick mig att inse liberalismens förträfflighet. Jag är inte helt övertygad nyliberal än dock, ett par frågor återstår: Vad händer med människor som är naturligt svaga tex handikappade? Man kan naturligtvis anta och hoppas att folk frivilligt donerar pengar till organisationer som tar hand om dem men folks värderingar skiftar och det är inte säkert att det kommer tillräckligt med pengar på frivillig vär. Borde inte staten ha lite skydd för dessa människor?

Doktor kosmos säger: Stoppa valfriheten!!

Ditt meddelande: Ni fattar inte att ni gör bort er...

Den rånluveklädda vänstern flyttar hela tiden fram sina positioner. Hur skall en liberal kämpa mot detta? Får man kasta sten på dom?

Bra sida

http://www.diskuterapolitik.com har öppnats med buller o bång. Grymt fint forum att diskutera i nu! 225 inlägg på 2-3 veckor. :)

MVH /Administrator www.diskuterapolitik.com

Bara den nation är fri som inte berövar andra friheten.

Ditt meddelandeAbsolut moral: Allt är förbjudet.

- God Jul -

Gå in på http://www.kyd.net/politik och diskutera politik - åsikter, ... allting! Välkommna!

Keep up the good work

Ett förslag till Mattias: läs Ayn Rands uppsats "Statens finansiering i ett fritt samhälle", som finns på svenska och kan beställas, antingen från mig eller från Henrik Unné. (Eller läs den i original; det går säkert bra det också.)

Statens enda funktion bör vara att skydda människans liv, frihet och egendom, den ska inte själv kränka dessa rättigheter genom tvång, förbud och beskattning. Hur ska staten kunna skydda individen utan pengar ? vilka man får numera får in genom skatt och moms, något som ni vill avskaffa.

Delta i Socialistiska Partiet Strängnäs opinionsmätning. Rösta på ditt favoritparti. DU har även möjlighet att debattera politik i debattforumet. Adressen dit är http://talk.to/socialistiskapartiet_strangnas

Till Fredrik Sjöstrand:

Glömde två fråger: 1) Om Hong Kongs system är drömlandet, hur går det för de sämre lottade i en lågkonjungtur? Vem försörjer de som blir arbetslösa när staten har en minimal social uppgift med låga skatteinkomster. 2) Finns det nåt med nyliberalismen som är dåligt enligt din mening (ta Hong Kong som exempel). Är alltid lite skeptisk till idéer där det inte finns nån självkritik.

Som du kanske märker är jag vänstervriden i mitt tänk, MEN, jag är öppen för debatt, så låt se om du kan omvända mig. Fast jag tror det kommer falla på våra värderingar. Mina solidariska mot din, låt säga individualism. MVH J

Till Fredrik Sjöstrand:

Hade tyvärr missat den artikeln men den gav ju svar på tal, minst sagt. Eftersom jag inte varit i Hong Kong har jag svårt att bilda mig en egen uppfattning kring levnadsförhållandena (fattig/ rik). Fast skribenten gav ju onekligen en positiv bild. Har dock en följd fråga: Enligt författaren (och dig) så var Hong Kong det mest fria, rika och liberala landet i världen, samt det mest pengamässigt expansiva. Om vi då jämför inkomsterna (som författaren själv visar på) för de fattigaste 40% så utgör de 16,2% av BNP och för de rikaste 20% utgör de 47% av BNP. De motsvarande siffrorna för Sverige är 21,2 respektive 36,9 procent av BNP. Ska vi här tala om jämställdehet mellan rik och fattig (vilket jag syftar på), så undrar jag varför vi ska sträva mot liberalismen med Hong Kong som mål. Sverige leder ju den tävlingen med marginal. Däremot håller vi på att förlora tävlingen ju mer liberala socialdemokraterna blir.

Till Jonsered:

Föreslår att du läser artikeln om Hong Kong under rubriken 'Övrigt' så får du en ganska bra indikation på vart författarna vill komma.

Till Wennerholm:

När jag läser ditt inlägg kommer jag tänka på universitetsprofessorn som klagade över att långtradarchaufförer som kör långa sträckor i Europa tjänade mer än vad han själv gjorde. Vorde det inte mera rättvist om professorn fick mer betalt än långtradarchauffören?

Löner, som egentligen ska definieras som priset på arbete, har många viktiga funktioner i en markandsekonomi. Ett av de viktigaste är att de ska fungera som informationssystem för att alla individer i ett samhälle ska kunna koordinera sin planer med varandra. Genom att löner på visa arbeten är låga så ges det en information till individerna om att dessa arbeten redan har tillräcklig täckning av arbetskarft, om lönerna är höga så är det en indikation på att det behövs mera arbete inom den sektorn.

Ett enkelt exempel för att illustrera vad jag menar: Vi tänker oss det hypotetiska landet Liberalia. Där finns det bara två typer av yrken entreprenörer och städare, inga andra yrkesgrupper behövs (väldigt otroligt men jag försöker vara pedagogisk) Om det finns en entreprenör och hundra städare i Liberalia men behovet av deras tjänster är 'fifty-fifty' så kommer entreprenören att ha en betydligt högre lön än vad städarna har. Men om förhållandena nu var de omvända, d.v.s. det finns bara en städare men hundra entreprenörer så kommer städaren att ha betydligt högre inkomst än entreprenörerna. Båda dessa löner är ändå att betrakta som rättvisa eftersom nyttan med yttreligare än entreprenör i det första fallet är så oändligt mycket större än vad nyttan av en städare är. I det senare exemplet är naturligtvis förhållandena det motsatta. Lön (d.v.s. priset) talar helt enkelt om att nu behöver vi flera entreprenörer eller flera städare eller vad det nu är för något det nu gäller. På detta sätt blir lönerna en viktig del av markandens plankoordination.

Om lönerna är för höga för en vis grupp på arbetsmarkanden så kommer detta att leda till arbetslöshet för denna grupp och om lönerna är för låga för en vis grupp på arbetsmarknaden så leder det till arbetskarftsbrist. Lösningen är att sänka respektive höja lönerna för de olika grupperna vilket talar om för individerna i dessa grupper att några av dessa borde byta jobb. Sänkningen respektive ökningen sker automatiskt genom marknadsprocessen. Ur detta kan du ganska enkelt sluta dig till vilka som har för hög respektive för låg lön i Sverige idag, t ex hör lärare och sjukskötterskor till den senare gruppen.

Varför fungerar då inte plankoordinationen ibland? Ja en förklaring är att arbetsmarknaden är trögrörlig, det tar tid innan plankoordinationen blir perfekt (i själva verket råder det sällan fullständig jämnvikt på någon markand, mera än i nationalekonomernas läroböcker förstås). En annan är att skatter, solidarisklönepolitik och felaktiga arbetsmarknadsregler leder till att plankoordinationen försämras ytterligare. Lärarna och sjukskötterskorna arbetar dessutom för ett offentligtmonopol vilket gör att arbetsgivaren kan hålla lönerna ner. Det är också till skada för arbetsgivaren eftersom han på detta sätt sabboterar sin egen verksamhet eftersom det inte finns folk. Men eftersom det är ett offentligtmonopol som finansieras med skattemedel så kan ju jag som kund heller inte klaga, så arbetsgivaren är ändå ganska trygg.

Det korrekta svaret till universitetsprofessorn är helt enkelt: "Varför skolar du inte om dig till långtradarchauför?" och det är förövrigt det svar man ska ge till alla som klagar på att andra människor har bättre betalt än vad de själva har.

Till Villnius:

Du gör ett stort fel när du jämnför levnadsstadarden för industriarbetarna under den tidiga industrialismen med din egen. Du borde i stället jämnföra den med levnadsstandarden som fanns på landsbyggden i England under 1700-talet istället. Industrialismen skapar nämligen inte ett lyckoland över en natt utan skapar istället en succesiv förbättring för alla människor jämnfört med tidigare generationer. Industriarbetarna under 1800-talet fick det bättre än vad bönderna på 1700-talet hade det. Vi har det bättre än vad industriarbetarna på 1800-talet hade det och om vi får fortsätta att leva i ett åtminstone något sånär kapitalistisktsamhälle kommer våra barn att få det bättre än vad vi har det idag, andligen såväl som matriellt. Men jag misstänker ändå att våra barnbarns barn en dag kommer säga: "stackars gammelfarfar vad han fick genomlida under gen-/datarevolutionen så att jag kan leva i överflöd idag" och jämnfört med honom så har han nog rätt.

Som du själv hade kunnat konstatera om du läst ända till slutet av artikeln så hade artikelförfattaren, vem det nu är, lämnat en ganska lång litteraturlista efter sig, vilket gör att han står på ganska fast mark vad gäller verifierandet av hans påståenden.

Ett pinsamt missförstådd p g a långsam uppdateringsfrekvens har uppstått, vilket jag tar på mig. Vid författarnamn vid var artikel möter ni som läsare allt som oftast signaturen T.B.A. Detta betyder inget annat än To Be Announced. Jag valde att skriva detta eftersom jag som ny webmaster inte har någon aning om vilka som skrivit vissa skrifter. Jag lovar att inom kort kunna fylla i de korrekta författarnas namn.

Ett pinsamt missförstådd p g a långsam uppdateringsfrekvens har uppstått, vilket jag tar på mig. Vid författarnamn vid var artikel möter ni som läsare allt som oftast signaturen T.B.A. Detta betyder inget annat än To Be Announced. Jag valde att skriva detta eftersom jag som ny webmaster inte har någon aning om vilka som skrivit vissa skrifter. Jag lovar att inom kort kunna fylla i de korrekta författarnas namn.

Jag uppskattade T.B.A.:s artikel "Liberalism eller anarki". (Avståndstagande från anarkism eller "anarko-kapitalism" uppfyller mitt minimikrav för att betrakta en "nyliberal" som bundsförvant.) Men jag vill gärna påpeka att Ayn Rands uppsats om frivillig beskattning sedan flera år finns i svensk översättning, i Objektivistisk skriftserie. Och jag förstår uppriktigt sagt inte varför en hemsida som ska föreställa "randiansk" underlåter att nämna denna skriftseries existens. (Jag har klagat över detta förr.) Det finns f.ö. en annan uppsats i skriftserien som berör samma ämne, nämligen "Statens tvångsmonopol" av Harry Binswanger.

Har två fråger till T.B.A vad rör artikeln "Sverige - en studie i rött" som jag gärna skulle vilja ha svar på. När du menar att Sveriges styrande politiker sedan 2:a världskriget lett landet till en mer eller mindre icke välfärdsstat som kontrolleras och styrs på ett sätt som hindrar ekonomisk utveckling och välfärd (håller helt och fullt med om den sämre välfärden de senaste 11 åren), 1) vilka länder anser du då är föredömet vad det gäller ekonomi och välfärd för alla, 2) säg mig ett land i västvärlden där du ser färre uteliggare och tiggare, eller färre människor som tvingas jobba två skift om dagen för att klara sitt uppehälle. Detta är frågor som för mig betyder välfärd. Tacksam för svar

Sign. T.B.A. ska ha tack för att han tagit upp det där famösa citatet från Adam Smith och visat att det är ryckt ur sitt sammanhang. Om det kan intressera gjorde jag själv detsamma i en debattartikel i Liberal Debatt 1982. Folkpartisterna jag grälade med kom tillbaka med något som handlade om Smiths syn på offentligt finansierad skolundervisning. Jag bemötte det också, men om jag minns rätt brydde sig LD inte om att ta in det.

Håller på dig Wennerholm!

Till webbmaster: Tack, det var rörande. Hoppas du lägger in en länk till Nattväktaren (www.nattvakt.com).

Angående artikel "Ojämlikhet är inte orättvisa". Hur hade livet sett ut för de innovativa människor som enligt författaren T.B.A har all rätt att erhålla fantasilöner om inte städare, sjuksköterskor, lärare, servitriser m.m hade utfört sina jobb. Hur kan du värdera deras arbeten gentemot andras? Är något av dessa yrken mindre värt än den mest fruktsamma idé/ handling? Vad du inte verkar inse är att vi alla är beroende av varandra i ett modernt samhälle. Vad säger att jag förjänar 5 ggr högre lön än en sjuksköterska/ bagare bara för att jag gör innovativa operativsystem. Känner jag mig mer värd och får större uppskattning som människa bara för att jag kan köpa flerfaldigt häftigare prylar än grannen. Visst, löneskillnader köper jag, men nån sans o balans om jag får be.

Till POS. Jag är djupt rörd över att läsa din ord här på MK. Du har under en längre tid varit en förebild för mig. Fortsätt kampen med Nattväktaren!!!

Det kan väl diskuteras om Hayek var socialist, men har var definitivt ingen anhängare av fullständig, oreglerad laissez-faire-kapitalism; han ville ha en välfärdsstat, om än inte fullt så förvuxen som den vi har idag. En som tyckte väldigt illa om Hayek var f.ö. Ayn Rand. Kanske kan vara bra att veta, innan ni buntar ihop dem.

Sällan har jag läst så mycket desinformativ historik som i er artikel "Myter om industrialismen". För att ta ett exempel så skriver ni: "När en fabrik ville minska arbetstiden var det vanligt att arbetarna bytte jobb för att få arbeta mer och tjäna mer pengar, vilket kan indikera att långa arbetsdagar ibland var ett önskemål från människor som äntligen fick en möjlighet att försörja sin familj." Hur har ni ens mage att påstå eller tro att människor VILLE jobba med monotona arbeten under sällan trevliga omständigheter upp till 14-16 timmar per dag bara för att konsumera i överflöd. Det uppenbara skälet var naturligtvis de urusla löner som arbetarna fick. Visserligen tjänade de bättre än tidigare men de procucerade inget till sig själva vilket de nu var tvugna att köpa. Jag tackar för att de genomled industrialiseringen för att jag kan leva ett liv i överflöd men kom inte och säg att de gärna jobbade lite extra.

Ni skriver att ni har Adam Smith som företrädare för er liberalism och menar i samma andetag att ni förespråkar människans frihet. Föreslår att ni läser några Univ. poäng historia och sen förhoppningsvis ändrar uppfattning och förkastar honom till fascismen bojor.

Tycker att sidan är värdefull eftersom den ger en bra introduktion till objektivismen och ökar kännendomen om filosofin hos den breda allmänheten. Gott om info som borde ge de flesta möjligheten att få en översiktsbild av vad liberalism respektive objektivism är. Fast varför presentera socialisten Hayek som liberal och låta bli de två största ekonomerna; Mises och Reisman? Sedan håller jag ju inte riktigt med er angående om Sciabarra har rätt i att Rand var feminist eller att tolerans skulle vara en stor dygd, mm. Nåväl, bra jobbat överlag i alla fall och jag hoppas att fler svenskar börjar upptäcka Rand p.g.a. siten. (hoppas bara att jag inte var för påfrestande under Lördagskvällens groggdimma ;-)

Helt klart den bästa liberala filosofisidan på internet!!! Fortsätt kampen!

Hej ! sysselsätter mig nu med att försöka inhämta information om den liberala hollänska politiken. Varför, vilka konsekvenser det får osv... någon här som har något bra länktips...

Hej tack för er utmärkta sida & nyhetsbrev. Även om v2 av sidan inte ser så bra ut i IE på en mac (ska testa Netscape).

Mycket intressant sida & ett stort + för designen!

Svar till nedanstående: Jag skulle vilja påstå att de som gynnas av att inte betala skatt är de som annars skulle betalat skatt. Smart ass!

Nyliberalism enl. Freedman skulle vara en katastrof för den fattiga människan, rejäla s-sänkningar gynnar endast de som har pengar

Den bästa svenska sidan på internet. Artikeln "Varför nyliberaler kämpar för frihet" borde läsas i i alla sveriges skolor. Lycka till med spridandet av Ayn Rands budskap.

Denna sida är verkligen en sådan som gör att man orkar leva i Sverige. En sida som påminner en om att man inte är den ena liberalen i landet. Fortsätt kampen!

Jag gick och funderade över en sak. hur blir det med de svaga grupperna i samhället i ett totalt nyliberalt samhäle. Ska de dö eller?

Finns det ingen mellanväg att gå där enskild frihet kontrar en dräglig miljö för den utsatta människan? Eller blev den möjligheten bortsållad så fort Ayn Rand menade att all statlig hjälp för fattiga är socialism och socialism bär fröet till kommunism. Därför bör staten inte alls bry sig om de människor som lider. Jag tror att hon var ute och cyklade!

Mycket bra sida! Även jag hoppas på många fortsatt bra artiklar i fortsättningen.

Kjempebra sider ! Håper det blir lagt ut mange gode artikler framover...

Starta ett hippiekollektiv eller nåt. Går utmärkt i ett kapitaslistiskt samhälle.

Ville bara säga att ny är idioter!! \'och att nyliberalism endast skapar frihet för dom personer som håller i kapitalet!!! resten kommer tvingas leva på dom löner som företags ägarna låter dom leva på eftersom inte staten ska få bestämma om sådant

The guestbook is up and running!